Läste att död ved verkligen är en bristvara i våra skogar och kanske framförallt i våra skogsplanteringar. Speciellt stående död ved är det visst extra snålt med. Vitsen med död ved är att det ska finnas miljöer även för djur & insekter som lever i/av/kring död ved. Bra för den biologiska mångfalden helt enkelt.
En del tycker död ved är fult, att det ser slarvigt ut med nedfallna grenar och annat. Själv kan jag nog tycka det är rätt fint och fräckt med äldre skog där naturen gäller. Riktigt stora gamla döda träd kan vara mycket imponerande och verkligen snygga.
De första tiotalet åren som vi bodde på vår plätt i Knäckebröhult gjorde vi nog som de flesta andra, samlade ihop och eldade upp grenar och ris. Nu samlar vi riset i högar, fåglarna älskar rishögarna, dock vill inte igelkottarna flytta dit trots att vi skapat massa fina miljöer till de små rackarna. En del ris och grenar lägger vi i risstaket och en del på komposten. Då och då när vi fäller träd låter vi en bit ligga kvar. Då och då ringbarkar vi ett träd för att det ska bli död ved långsamt och ge stående död ved.
Städa mindre helt enkelt. Lämnas en stubbe kommer den så småningom vara helt full med hål för blandade insekter, pollinatörer med mera. Efterhand som hålen blir större flyttar större djur & fåglar kanske in. Visst kan man hjälpa till och borra hål men det sköter även insekterna och fåglarna själva efterhand som trädet är lagom dött så det passar dem.
En kvarlämnad stubbe kan ge mat och glädje till hackspettarna i många år. Vi har både Stor Hackspett, Gröngöling och Spillkråka på eller nära tomten, imponerande fåglar. För några år sedan ringbarkade jag en asp, året efter dog den och redan år två häckade det en hackspett i den, kul!
Död ved lever!
Superviktigt och bra!