Sammanfattning SOF-bygge

2004-08-15 Jaha, då var det alltså klart! Så hur kan hela saken sammanfattas?

“Skitkul!

Visst har det varit en del tillfällen då det inte alls varit kul men alla de gånger jag kunnat stå och titta på bygget och hur det kommit framåt överväger stort.
Det mesta av träarbetet är bara att jobba på och går framåt. Dock var skrovribborna ett riktigt strul. Efter att fått lånat Lars Sehnerts ångkanna och -låda till sittbrunnssargen så insåg jag dock att det behövs en kompakt låda och framför allt en kanna med en rejäl pip så att det kommer gått om ånga. Ask kan vara bättre än ek men framför allt gäller det att få upp värmen och vara snabb.

Val av väv och färg har vållat en hel del huvudbry. Jag tror mig ha fått tag i en mycket bra och rejält stark väv men extrakostnaderna för att få hem det från Norge var tråkiga. Färgen jag köpte var inte den bästa och framför allt inte den billigaste, här finns en hel del att vinna.

En sak som helt klart förenklar är att ha nära till bygglokalen för då går det lätt att sticka iväg och bara göra några små saker. Så det var toppen att kunna vara hemma hos Nicke och Therese.

I samband med bygget har jag shoppat på mig en hel del nya verktyg och ett par favoriter är definitivt japansågen och hyveln. Något som verkligen går åt är en hel hög av olika tvingar och klämmor.

Hur blev då kajaken?

Jag är klart glad över slutresultatet. Kajaken är ju byggd för att rolla med och den är klart skön att rolla med! Nu har jag inte kommit så långt med nya varianter på rollar men jag har i alla fall fått till dem på vänstersidan samt lyckats med att rolla med paddeln i en hand.

Det är klart annorlunda att sitta i Qajaqen. Det går bra att sitta en halvtimme utan nån dyna och med en sittdyna är det inga problem i den ändan. Dock är det klart annorlunda att sitta med benen i princip rakt fram. Det blir tröttande men jag tror man vänjer sig.

Om det nån gång blir ett nytt bygge så skulle jag sätta fotstödet något närmre mig själv och blir det en rollkajak så skulle den kunna vara något smalare och med mindre volym i skrovet. Dessutom skulle jag sträcka väven hårdare i längsled. Den vill gärna bli lite bucklig när kajaken blivit blöt. Det har skrivits en del om liknande problem på Qajaq USA så det är väl inte helt ovanligt.

Det har gått smidigt att följa Cunninghams bok. Det är endast vid några få tillfällen jag känt att det inte gått att förstå eller att det saknats information. Det jag skulle önska mig är att boken hade varit mer i punktform i sin layout. Det kan ibland vara lite svårt att hitta tillbaka dit man var och en del information står på andra ställen.

Ett kvarstående frågetecken är hur Cunningham tänker sig att man skall få tätt vid sittbrunnssargen. Tips mottages tacksamt! Men kanske det hela blir ok när jag väl får mitt måttbeställda kapell eller det blir av att jag beställer en tuiliq, vilket tyvärr fått vänta.

Avslutningsvis vill jag passa på att tacka alla som kommit med råd och dåd och på olika sätt hjälpt till med bygget. Tack till Lars som lånade ut sin “ångmaskin”, tack till farsan som fixade med färgen, tack till Camilla som hållt i trä och dragit väv, ett stort tack till Nicke och Therese som stått för både “mat och logi” samt avslutningsvis ett stort tack till Erik som lagt ut byggdagboken på www.kajak.nu.

I verkligheten?
Om det skulle vara som så att du vill se bygget i verkligheten så kommer jag att ta med den ner till Stockenträffen hos helgen den 27 – 29 augusti om en dryg vecka.

När träffen väl har varit så kommer det förmodligen lite bilder här…

föregående sidanästa sida

3 tankar på “Sammanfattning SOF-bygge

  1. Henrik Stefan, så spännande det har varit att följa din väg med ditt bygge! Fint och vackert blev det, inte tu tal om annat. Men så har du ju varit enormt noggrann också.
    De byggen jag själv har gjort har varit på “fri hand”, så att säga. Mina verktyg har varit kniv, handborr och såg. Rak får man kajaken genom att mäta manhålet, d v s där man sitter. Mäter man diagonalerna från masik till rygg och måtten överensstämmer är kajaken “rak”.
    Jag skulle nog skämmas om mina kajaker – baidarkaor och grönländare – kostat över 1 000 kr per styck. För det mesta har jag trä någonstans och spanten tillverkar jag av pil som växer på tomten. Det dyraste har alltid varit väven 6-700 kr. Lägg därtill linoljan.
    Men så inspirerande att möta en metodisk och klart bättre byggare än jag!
    Jag hoppas få se mer bilder där du är ute och paddlar.
    Jag har skickat bild till Björn Thomasson på min långa smala sydostgrönlandskajak plus diverse paddlar. När han får tid tar han nog in bilderna. Den här kajaken är typ Angmagssalik, byggd efter min kropp vad gäller brädden – 50 cm. Nästan 6 m lång. Men ett spjut i vattnet!
    Tack så mycket för det du visat i bild och text. Du har min beundran!!

  2. Hej!

    Tack så mycket!

    Jag tycker det finns mycket att beundra i att inte krångla till det och därmed inte få överdrivna kostnader. Att ta pil till spanten tycker jag låter som en strålande idé! Mina spant blev både dyra och svåra att arbeta med.

    Så jag säger; fram för tusenkronorskajaker! Tänk, bygga en sådan plus en paddel för en hundring så har du kajak och paddel för under 1100 kr, slå det den som kan!

    Jag skall spana efter bilder hos Björn T!

    Mvh
    /SJ

Kommentera