Bildkomprimering är intressant, det går att komprimera bilder väldigt mycket utan att någon ser skillnad. Hur mycket kan, bör, ska en bild komprimeras? Det finns såklart olika ”sanningar” om detta. Google och mänskliga besökare gillar inte för stora bilder/sajter som tar (för) lång tid att ladda. Som så mycket annat så räcker bra nog (good enough) långt. Sen är det ju alltid onödigt att skicka runt onödig information.
Nedan exempel på samma bild med samma bildstorlek (2500×1767 pixlar) sparade med olika jpeg-komprimering. Exporterade från Adobe Lightroom med jpeg-inställningen 100, 80, 60, 40 och 20. Skärpa för skärm (standard) pålagd.
Bildfilerna ovan är 260kB, 419kB, 538kB, 1,4MB samt 3,4MB. Rätt stor skillnad. Sparas bilden som en okomprimerade tiff-fil blir filen 25MB.
Intressant det här med bildkomprimering. Visst är det skillnad på olika komprimering men ofta(st) kan man kompirmera mer än man tror. De som inte har provat tror ofta att de ser skillnad på minsta lilla komprimering.
När vi drev tidningen Fotografi var det en reprofirma/tryckeri i Helsingborg som tyckte vi skulle komprimera tidningen/bilderna innan vi lämnade för tryck. Tror detta var 1993 eller 1994, då allt lämnades på SyQuest eller Zip-skivor som knappt rymde nåt. Vi var helt övertygade om att det skulle bli sämre. De visade då provtryck på ett ark (16 sidor) där bildfilerna var komprimerade till ungefär en tiondel i storlek. Ingen kunde se skillnad på provtrycket.
Rätt mycket datatrafik som kan sparas om innehåll komprimeras rätt. Mindre datatrafik ger gladare besökare på hemsidor, gladare sökmotorer, gladare hårddisk och molnlagringsköpare osv 🙂
Nedan en bild till med olika jpeg-komprimering.
