Marssväng runt Hallands väderö

Jämngrått hemomkring i förmiddags, efter mycket soffsurf och en cykeltur blev vi lite paddelsugna. Lastade och for ut till Torekov. Lite disigt där med men man såg Hallands väderö svagt i alla fall. Jag hade inte varit på Väderön sen i november och Pia knappt i modern tid, senast var i somras. Synd och slarvigt på en sån pärla rimligt nära.

Inte så trångt varken på hamnplan eller i hamnen, paddlade utåt i svag sydlig sidvind och såg säl ganska tidigt. Väl över hade Torekov försvunnit helt i diset. Bortåt sälreservatet tyckte vi det såg snålt ut på yttre sälskären (Sandskär)  men väl nära var det nog ett 40-tal sälar runtomkring oss i vattnet och det sprack upp lite. Vinden la sig helt medan vi fortsatte västerut mot Svarteskär med de nyfikna sälarna i släptåg. Vid fyren var det till och med soligt och det blev så varmt att det var läge för lite svalkande rollar och nån liten räddningsövning. Verkade lovande inför lunchen. När vi rundade spetsen vid St Tånge och var på väg österut såg vi en havsörn, det är inte ofta i dessa krokarna, kul. Vi landade för lunch i lä vid Lilla Sandhamn och det mulnade snabbt på så det blev inget solbadande, däremot lite duggregn en bit in i lunchen, skönt att få saltvattnet avsköljt i alla fall 🙂

Riktigt gott om säl när vi sedan fortsatte inåt. Off-säsong är det som regel mycket säl runt hela ön medan på sommaren håller de sig mest inom sälskyddet där vi och andra störande objekt inte har tillträde. Låg säkert ett 50-tal sälar på småstenarna vid Killan. Tycker ofta vi skriver att det var det mesta vi sett när det gäller sälarna, men de kanske blir fler och fler, eller så är det som vanligt att vi glömmer mer och mer.

Av Torekov syntes inte ett spår men 500 meter efter vi lämnat Väderön kunde vi skymta taket på kyrkan. 5-6 sälar hängde med nästan ända in till Torekov. Pia blev lite rollsugen och fick svalkat sig innan vi landade i hamnen. Riktigt skön runda och alltid kul att se säl, och solinslaget var inte så himla långvarigt men välkommet.