Nu har nummer tre 2013 av Outside kommit ut. Innehåller bland annat ett reportage om några kajaknördar; Erik och Pia – helt enkelt. Kolla där är ju vi 🙂 Lite om paddling, lite om jobb, fritid med mera. Här fanns artikeln online.
Och den stora bilden är ju inte tagen vid Hovs Hallar utan vid Kullaberg hösten 2012.
Artikel nedan sedan Outside gick i konkurs vintern 2016.
Få svenskar har paddlat så mycket kajak som entusiasterna Pia och Erik Sjöstedt. Få har också fler nätter i tält, eller mer ledig tid än paret Sjöstedt. Outside besökte dem hemma i ”Knäckebröhult” för att ta reda på vad ett rikt liv är, och hur man får det.
Text: GLENN MATTSING | Foto: MICKAEL TANNUS/GLENN MATTSING
”SKOGSNET”, säger Erik och dukar fram Pias pastagryta med kryddig korv och grönsaker. ”Sen är lösenordet kajaknerd, men inte med ö, utan med e.”
Att paddlingsparet Erik och Pia Sjöstedt, ofta kallade just Erik-och-Pia, har trådlöst nätverk hemma förutsatte jag. Få människor är så uppkopplade, men ändå så långt från internet på ett sätt. De som känner dem, och följer dem på kajak.nu eller Facebook, överröses av bilder från parets alla paddlingsturer runt om i Skandinavien. Det är nämligen så de har gjort sig ett namn. Men att ”göra sig ett namn” är lika intressant för dem som att titta på tv (vilket de saknar).
Här, i Kollebäckstorp utanför Munka Ljungby i nordvästra Skåne, eller ”Knäckebröhult”, som Erik kallar sina hemmatrakter, dominerar bokskogen – inte havet som man skulle kunna tro.
Erik 45 år och Pia 41 år, gillar sin ”håla på landet” där de kan leva ett naturnära, lugnt och ekonomiskt liv och samtidigt ha nära till de bästa skånska paddelvattnen och till puls – puls som i att paddla stora vågor vid till exempel Hovs hallar.
Få, om någon annan svensk, har gjort fler paddlingsturer runt om i landet än vad paret Sjöstedt har. I alla fall om man räknar bort tävlingskanotister som Anders Gustafsson och Gert Fredriksson som nöter, och nötte, paddel i mer eller mindre samma träningsvatten.
Det är just deras liv som ”toppluvepaddlare” som har lockat mig till Kollebäckstorp, och många andra att följa dem på nätet.
Vi har inte råd att jobba heltid – det kostar minst 40 timmar i veckan
OUTSIDE: Hur började allt?
ERIK: Jag paddlade lite kanadensare förr. Sen såg man ibland en och annan kajak och tänkte att det där kan ju vara fräckt.
PIA: Jag började paddla när jag träffade Erik.
ERIK: Jag tjatade in henne
PIA: Nja, jag tyckte att det var kul direkt.
Och då är vi tillbaka till…
ERIK:…1992. Då hyrde vi kajaker en eller två semesterveckor om året. Då var det VKV [Vituddens Kanotvarv i Västervik] man skulle ha. Vi köpte våra första kajaker av Sven Atterblom i Karlstad i slutet på 90-talet. Var sin VKV Seagull Offshore.
Vad var ambitionen?
PIA: Då ville vi bara komma ut i naturen och sova i tält. Och kajakerna tog oss ut.
ERIK: Redan då var nog tanken att tid utomhus räknas.
Var träffades ni?
ERIK: I mörkrummet på Allers i Helsingborg. Det var 1991 och Pia framkallade filmerna.
PIA: Och Erik tog bilderna. Och så är det fortfarande.
ERIK: Jag jobbade på Aktuell Fotografi och Pia på duplikatavdelningen. Men nu tar Pia nästan lika mycket av bilderna.
PIA: Jag var fototekniker. Ett yrke som är helt borta idag. Jag jobbade två år i totalt mörker.
Och första turen gick till?
PIA: Dalslands kanal.
Hur många kajaker har ni ägt?
ERIK: Oj, inte en aning. Ett tag hade vi 15 kajaker liggande på tomten. Då tog jag en bild på dem. En kompis trodde att bilden var från en kajakträff. Men för att svara på frågan: ett trettiotal, eller ett fyrtiotal.
Någon favorit?
PIA: Den jag har nu. Skim Dex. Den är liten, smidig och lätt att hantera. Kärleken efter VKV:n var North Shore Buccaner. Den gjorde att jag blev mer intresserad av själva paddlingen, gjorde det roligare. Jag lärde mig rolla, det blev skädda istället för roder, och framför allt mer lekfull paddling. Det blev teknisk paddling. Nej det får man inte säga…då kan det bli ett väldigt liv.
ERIK: Nej, så får man inte säga i paddlingskretsar. Man kan paddla tekniskt ändå. Min favorit är den jag har nu. Johan Linders Clapotis som jag har haft sedan 2005.
Clapotis?
ERIK: Ja, Johan Linders egna kajakmodell. Clapotis betyder typ att vågor slår ihop bakom en ö. ”Ett roligt ställe”, som Johan säger.
Hur ser kajakflottan ut idag?
ERIK: Nu har vi alldeles för få. Sju tror jag. Och två SUP:ar. Skim Dex, Clapotis i kolfiber från 2010, Clapotis i glasfiber från 2005, Hurricane Tracer, VKV Kåre från 1976, Pyranha, en Perception Corsica där sanden från Klitmöller i Danmark fortfarande ligger kvar.
Vad skulle ni säga är de viktigaste egenskaperna för en kajak?
PIA: Att sitta bra. Att du känner att du bestämmer över kajaken och inte tvärt om.
ERIK: Ja, att man väljer rätt storlek.
PIA: Många väljer beroende på hur mycket man ska packa i den. Köper kajak så att man har plats för tvåveckorsturer, som man aldrig gör. Vi har dragit ner packning för varje år och klarar oss nu på liten volym även om Erik ofta paddlar en kajak med stor volym.
Vilken destination har ni återvänt till flest gånger?
ERIK: Kullaberg och Hallands väderö, för att det är närmast. Annars Blekinge, Göteborg, Fjällbacka och Misterhults skärgård. Om det inte hade varit så långt bort hade vi paddlat mer i Norge och på Åland.
Var finns Sveriges bästa paddling?
PIA: Hmm…
ERIK: Öhh…
Ok, om vi tänker oss att Kim Jong Un tänker bomba hela världen, och ni hinner paddla i ett av era favoritvatten en gång till, var skulle det bli?
ERIK: Fjällbacka och Misterhult. Om han kan låta bli de två så är vi nöjda.
Varför?
PIA: Den ena är vindpinad och…jag vet inte varför jag gillar Fjällbacka.
ERIK: Västkustens vilda och fantastiskt fina skärgård liksom.
Och Misterhult?
PIA: Den lugna och tomma skärgården.
ERIK: Dit kan man dra i juli och det är ändå inget folk.
PIA: Där får man tillgång till hav och skog tillsammans.
Kan ni tänka er att flytta dit?
PIA: Ja, vi har faktiskt tittat på möjligheten att köpa ett hus runt Figeholm söder om Misterhults skärgård.
Vad letar ni efter?
ERIK: Egen strandtomt hade varit fantastiskt. Vi har även tittat på Västkusten men det är så mycket pengar och mycket folk. Man vill ha lite yta. Kunna sticka ut och cykla MTB, lufsa i skogen och sparka lite kottar.
Var ska man paddla om man har gjort de mest populära destinationerna?
ERIK: Helgelandskusten i Norge för att det är så storlsget och klart vatten. Allt är stort. Snö på topparna.
PIA: Som någon sa, som i Thailand men kallt.
ERIK: Blekinge är en pärla som är bortglömd. Ligger lite avlägset, och otroligt lite folk.
Har ni varit intresserade av att paddla Blå bandet?
ERIK: Det har slagit oss många gånger. Det poppar upp med jämna mellanrum.
Vad har ni kommit fram till.
ERIK: Att vi ska göra det långsammast av alla. Det hade så klart varit kul att se hela kusten. Men man behöver en väldigt lång ledighet, för vi har inga ambitioner att paddla Sveriges kust på rekordtid.
Har ni varit illa ute någon gång?
ERIK: Nej.
PIA: Det värsta var väl en våg som knuffade in dig i en klippa på Västkusten?
ERIK: Vi är nog skapligt försiktiga av oss. Men vi har nog haft lite tur också.
Vad är det vanligaste felet nybörjare gör?
PIA: Att man har en tid att passa.
ERIK: Men det händer ändå väldigt lite olyckor inom paddling.
Vem bestämmer var nästa paddling ska äga rum?
ERIK: Alltid Pia, ler han.
PIA: Nja. Yr.no bestämmer nog. Vi diskuterar fram och tillbaka.
ERIK: Jo, det är ofta vädret som styr. Känns ju onödigt att paddla i väder man inte gillar.
Vilka rutiner har ni jobbat fram under åren?
PIA: En del tycker att det går snabbt när vi gör saker, men vi ser det inte så själva.
ERIK: Pia brukar ha som rutin att glömma grejer.
PIA: Jag har paddlat många år men ändå lyckas jag glömma liggunderlaget. Jag använder en packlista helt enkelt. Jag har två listor. En lista med grejer som jag inte använder…
ERIK: Hahaha.
PIA: …och en lista i telefonen som är avskalad. Den innehåller till exempel inte de prylar som jag brukar glömma, bortsett från liggunderlaget. Erik plockar mest på känn.
ERIK: Vi har ju viss vana, så det går ofta smidigt. Man vet ungefär vad som ska med, var det finns och var det ska. Samma när man ska packa i och ur kajaken och fixa med tält och mat.
Alltid tält?
ERIK: Nej. Stuga och pensionat ibland. Som på Valö på Västkusten eller Örö i Misterhult, som för övrigt är ett suveränt ställe. Tältet ger bra flexibilitet och färre måsten.
Hur många tältnätter blir det varje år?
ERIK: Runt 50.
Måste man ha Hilleberg Staika som kajakpaddlare?
ERIK: Nej. Vi har inget, men har haft. Vi använder mest Hilleberg Tarra nu för att det har inget sluttande innertält som många andra kupoltält har.. Det fina med tält är att man har friheten att paddla var som.
PIA: Ser vi en bra plats klockan 12, då kan vi stanna där.
ERIK: Vi planerar inte en rutt, vi ger oss iväg och så ser vi vart vi hamnar.
Paddlar ni alltid bara ni två?
PIA: Ja, oftast.
Pia arbetar halvtid för kunna paddla mer.
Varför?
ERIK: De är få som klarar av att paddla så långsamt som vi. Sen har vi varit klubbaktiva tidigare, men det är så skönt att man inte behöver planera tillsammans med andra. Ju fler man är, desto mer mål och strukturerat blir det. Det där med måsten och planering är nog inte vår tekopp. Vi kan paddla på kvällen om vi känner för att sparka musslor fram till klockan fem på eftermiddagen.
PIA: Vi är inte osociala. Vi träffar ofta andra paddlare på öar genom att bestämma tid och plats på nätet.
Hur har er paddling utvecklats under åren?
ERIK: Först ville vi bara lära oss paddla, sen rolla och leka, sen paddla längre turer. Nu är vi mest på klipporna och dräller.
PIA: Skillnaden mellan mig och Erik är att jag tycker att det är roligare att plaska. Jag gillar Gordon Browns övningar under Tjäröfestivlen.
Du hade en dragning till skum ett tag. Nu är du lugnare. Du börjar bli gammal Erik.
ERIK: Ja, jag njuter. Ja, så är det nog. Men jag håller mig mer rättvänd, badar gärna men helst inte klädsim.
Drömresan?
SAMTIDIGT: Nya Zeeland och Grönland.
ERIK: Grönland för att det ser så fräckt ut att paddla bland isberg. Sen är det intressant att kajaken kommer därifrån. Men samtidigt finns det så mycket fint kvar hemomkring som vi inte upptäckt och paddlat i ännu. Det är så många som längtar sig bort hela tiden och missar det fina nära.
Hur får man då tid att leva sin dröm fullt ut på det sätt som Erik och Pia gör? Sanningen är att det inte går att göra om man jobbar heltid. Jo, fast det är svårare. Varken Erik eller Pia har heltidsjobb – eller vill ha det. Två halvtidstjänster är enligt dem den perfekta lösningen om man vill få tid för avundsvärt mycket paddling men ändå dra in slantar till ett litet hus på 90 kvadratmeter och till nya kajaker.
Hur länge har ni jobbat halvtid?
ERIK: Vi hade heltidsjobb både jag och Pia förut. Men så bestämde vi oss 2009 att det räcker med halvtid, bara för att få mer tid utomhus. Då sa jag upp mig från tidningen Foto där jag var webbredaktör på halvtid. Det är inte så att jag är arbetsskygg, men det är väldigt skönt att inte ha så mycket tider att passa och att göra vad man vill. Jag kanske känner för att cykla i skogen idag.
PIA: Det var lite jobbigt när Erik skickade bilder från sina paddlingsturer och skogsrundor så jag bestämde mig för att också gå ner i tid. Idag jobbar jag halvtid med den egna firman. Jag jobbar med layout och originalarbete och så blir det lite web, silverpyssel med mera.
Och lönerna räcker?
ERIK: Japp. Vi sparar också. Mycket handlar om att inte tokshoppa. Sen måste man kunna det här med plus och minus.
Låga utgifter?
PIA: Ja, vi bor billigt till att börja med.
ERIK: Vi bor i ett hus som vi köpte för rätt länge sen och så tycker vi väl att lån är lite trist.
PIA: Det som kostar mest är bilen.
ERIK: Bilen är en stor kostnad för många men det accepteras oftast.
Måste ni anstränga er?
ERIK: Nej, vi har vant oss. Vi får ofta frågan om hur vi klarar oss, men ingen hade tyckt att det var konstigt om vi hade köpt en SUV här ute på landet, eller om vi hade köpt ett hus för fyra miljoner. Vilket lätt hade inneburit kostnader mostvarande minst dubbla heltidsjobb. Det är normalt. Det är lätt att fastna i köphetsen. Vi hade två bilar, men det har vi inte nu. Vi jobbar ju också hemifrån och åker kollektivt. De flesta samlar på sig för mycket måsten.
PIA: Att man köper på avbetalning är galet. Då har man ytterligare fasta kostnader.
ERIK: Jag kan tänka på varför vi inte sparade mer när vi jobbade heltid. Vi kan spara pengar nu så det borde vi ha kunnat gjort förut.
Saknar ni något?
ERIK: Nej, möjligtvis att vi inte har tid att paddla överallt. Men tid har vi ju så det beror inte på det. Det handlar nog om att vi inte alltid kommer iväg. Att få tummarna loss och komma ur soffan är inte lätt, man vill ju hinna surfa.
28 kajaker har funnits i Sjöstedts kajakflotta. Vissa mer långlivade än andra.
Experternas packlista
Se exempel på packlista från en tur på Helgelandskusten.
