Stockholms skärgård – för första gången!

Stockholms skärgård hade lockat ett bra tag. När vi rekade lite inför vår planerade stockholmspaddling blev vi medbjudna på en BKK-tur. En mjukstart med vandrarhem och bastu kan ju vara en bra start i slutet av april när det är 2-3 grader i vattnet. Ett tag kändes det som om isarna skulle ligga kvar, men de hade släppt 1-2 veckor innan. Vi startade vår färd hemifrån skåne på fredan och sov i Gustavsberg en halvtimmes bilfärd från startplatsen.


Strax efter start från Norråva; Stefan, Erik, Henrik, Carin

Lördag, Norråva-Finnhamn 24,5km.
Upp ganska tidigt, åt en god frukost tillsammans med Carin och sen iväg. Kl 09.00 skulle vi möta upp Stefan Jönsson och Henrik Rydinger ute på Värmdö vid Norråva/Horisont Kajak för paddling mot Finnhamn och vandrarhemmet. Vädret visade sig verkligen från sin goda sida, ingen vind, lite frost kvar sen natten och klarblå himmel. Solskydd 15 på och iväg. Jag och Erik hade lite mer att packa än de andra tre, eftersom vi skulle vidare på söndagen, så det tog aningen längre tid.


Stefan fixar lunch

Efter lunch på Lådnaön och fika på Storsand kom det lite vind från syd och vi fick hjälp framåt av småvågor. Kul. Kvällen ägnades sedan åt matlagning, bastubad, choklad, whisky och en himla massa snack om sumobrottning, toaletter, kakelugnar och paddling såklart. Vid elva-tiden var det dock dax för sängen.


Middag i matsalen på Finnhamn; Henrik, Carin, Pia.

Söndag, Finnhamn-Storö 28km.
Vi lyxade till det och beställde frukost på vandrarhemmet, inte alls dumt. Och vid 10-tiden satt vi i kajakerna med solen och vinden i ansiktet, 7-8m/s sydlig, paddlandes mot Möja. De andra tyckte att det var en bra utgångspunkt för vår paddling, så efter lunch på Stora Barskäret norr om Södermöja skildes våra vägar åt.
Stefan, Carin och Henkan begav sig tillbaka in mot Norråva och vi gav oss vidare ut i Möja-arkipelagen. Tack för att vi fick hänga på er i BKK, ni var inte så himla många men trevligt hade vi!


Fina klippor med holkar på Ostholmen

Efter att ha kollat upp bastun på Ostholmen, som för övrigt var låst, snirklade vi vidare bland alla småöar. Enligt våra kartor skulle det kanske, möjligen kunna gå att komma emellan på vissa ställen, men efter att ha kämpat hårt var det bara att vända tillbaka och hitta nya vägar.
Vi såg ett Fiskjuse-par, en Havsörn, Svärta, Knipa, Storskrake, en säl och massor av Ejdrar och Svanar. När vi tyckte att det var läge att stanna för natten styrde vi mot en av skärgårsstiftelsens alla öar med information, sopmajor, toaletter mm.


Öppen bod på Storö, vårt boende andra natten, lyxigt!


Stugmys, Pia skiver i gästboken

På Storön, letade vi lite efter den perfekta tältplatsen och snubblade på en “öppen bod”. Vi kunde inte låta bli, så andra natten tillbringades oxå inomhus, i världens gulligaste lilla hydda, där det fick plats 2 våningsängar med bänkar på och ett bord, förutom den öppna spisen. Verkligen compact living 🙂

Måndag, Storö-Korsökobbe 26km.
Även denna dag var otroligt fin. Ingen vind och klarblå himmel. Man börjar ana att nån försöker sälja in Stockholms skärgård till oss! 😉


Fikapaus på litet skär söder om Brändö


Blomfoto vid lunch på Eknö

Nåja, vi började med att gå utåt en bit från Storön mot de yttre öarna i Möjaskärgården för att sedan dra oss neråt Harö och vidare till Sandhamn. Eftersom vi hört mycket om Sandhamn så tyckte vi att det skulle kunna vara kul att se det i verkligheten.
Nu kanske inte april månad speglar den verklighet som man hört talas om (och helst vill slippa), för det var ganska lugnt i samhället. Mycket var på väg att rustas upp inför säsongen och kiosken jag tänkt köpa vykort i, öppnade inte förrän kl 16… Men byn var jättefin.


Vi såg inte många båtar, men här en färja vid Sandhamn


Läger på Korsökobben

Efter vår lilla promenad så styrde vi kajakerna mot Korsö för nattläger, var tanken, men tji fick vi. Denna ö är ett skyddsobjekt (ett ställe där militären fortfarande leker krig), alltså vi fick inte gå i land här. Taskigt, för ön såg hur bra ut som helst för tältning! Men på norra delen av ön finns en liten kobbe döpt till Korsökobbe som funkade alldeles utmärkt som tältplats.
Det finns en endaste liten sandstrand på östra sidan som vi drog upp kajakerna på. Sen blev det dax för första tältnatten, gött! Funkade fint i min mjuka, goa, varma vintersäck 😉

Tisdag, Korsökobbe-Bullerö 33km.
Måndagkvällen var ganska blåsig, och vi hade en önskan om att komma ut till Grönskär och kolla på Östersjöns Drottning, fyren som står där längst ute. Men när vi vaknade på tisdagen var det åter en lugn morgon med solsken!
Så glada i hågen satte vi oss i kajakerna och paddlade utåt. Nu såg vi massor av långstjärtade fåglar, som flög riktigt lågt och nära, de såg roliga ut, så när vi kom i land på Grönskär var jag tvungen att kolla i fågelboken, Alfågel var det minsann! Tydligen väldigt vanlig i dessa vatten, vilket vi oxå märkte resten av semestern. Vi såg även en och annan Tordmule och Sillgrissla. Och såklart Ejdrar…


Grönskär

Efter lunchen, som intogs på Grönskär, bar det av inåt igen. Det kändes kallare i luften och det kom in dimma österifrån som tjocknade på rejält. Efter Sandhamn kunde vi inte se så mycket mer, utan nu var det kompass och kartläsande som kom i fokus.
Skärgårdsstifltelsen har gett ut en broschyr om de öar som de äger och vi tyckte att det var ett bra sätt för att ta oss runt bland de hundratusentals öarna, även gänget från helgen hade tipsat om Bullerö-skärgården så det var dit vi var på väg. Det tog lite tid och när vi kom fram var vi rätt så frusna och hungriga.
Upp med tältet så fort det bara gick, och några chips i munnen under tiden. Och sen tillagades den absolut godaste maträtten (i allafall just då), Bullens pilsnerkorv med potatismos och skånsk senap! Jisses vad gott! 😉

Onsdag, Bullerö-Söderö 14km.
När vi vaknade bestämde vi oss för att gå en runda på ön, mot byn.
Bruno Liljefors har ägt den här ön och byggt sig en jaktstuga dit han bjöd vänner. Nu används stugan till ett naturrum och även en liten utställning av Liljefors alster. Tyvärr var det stängt mitt i veckan under lågsäsong, men huset låg vackert vilket även den lilla byn gjorde. Det var inte det lättaste att promenera på ön, och då Buller står för bulig förstår du hur den var.
När vi kom tillbaka till tältet fick vi idén att vi skulle låna bastun och ringde en av tillsyningsmännen på ön.
Vi packade ner allt i kajakerna och paddlade bort till byn, ca 1km och började bära, såga och hugga upp ved till bastun, för att sedan bada och tvätta oss. Jätteskönt!!! Det var fortfarande tjock dimma och ganska kallt på förmiddagen, men under tiden som vi fick i gång bastun så kom solen fram och det blev riktigt varmt och gott.

Tyvärr försvann den lagom till vi var redo att paddla iväg. Tur att öarna ligger så tätt, annars hade vi inte kommit nånstans, lite joxigt med fågelskydden men det fixade sig. Inga överträdelser gjordes.
På Långviksskär pratade vi med en tjej som var åretruntboende på ön, hennes familj var den enda. Vi fortsatte och hittade lägerplats på Söderö, Blev jättebra! Och vi besteg den höga (15m) toppen efter middagen.


Bastun på Bullerön – Pia sågar ved!

Pia i dimma vid Långviksskär
Pia i dimma vid Långviksskär

 

Torsdag, Söderö-Myggekären 31,3km.
När vi bodde i öppen bod på Storö fanns där en gästbok som många skrivit i, bla en kille som hade bott på öppen bod på Myggskär. Dit ville vi oxå ta oss, dels för att det ligger en bit ut, ensamt och dels för att vi hade vädret för oss.


Morgonutsikt från toppen av Söderön, lite dimmigt, men oj va fint!

Ingen vind, lite disigt men soligt, så vi gav oss av. Via Hamnskär, Kastön, Biskopsön, där vi såg två tranor komma flygandes, och bort mot Boskapsön och Fjärdlång, där Erik tog ut koordinaterna till Myggskär.
Ojojoj, vilket ställe! Precis de där klipporna man vill ha på sommaren, de två söta husen och inte en människa i närheten. Verkligen jättefint ställe. På ön intill häckar ett labb-par och ute i öster hörde vi sälsången. Efter en promenad på den lilla ön somnade vi gott i de mjuka sängarna!


Pia i sol och dis


Erik på väg mot Myggskären, helt stilla, dimma med solislag = Magiskt!


Myggskären – vilket kooolt ställe!


Svan på Myggskären, ursäkta att vi kom och störde

Fredag, Myggskären-Jällö 52km.
När vi vaknade regnade det, lockade inte jättemycket att gå upp. Ändå satt vi i kajakerna redan lite efter åtta!
Tror nästan det är rekord för mig och Erik. Var och en för sig kommer vi upp lättare men inte tillsammans. 😉
Vi hade ställt in oss på att försöka ta oss hemåt på lördag redan, för att få undan lite så att vi kanske kunde komma iväg en runda till senare i veckan. Men det var en bra bit tillbaka, så vi fokuserade inte så mycket på det. Regnet som kom var tunt, fint, och ingen vind. Så det var bara att paddla på.


Vass 😉

In mot Fjärdlång, vidare Villinge, lunch på Gillinge som blev kort, då regnandet ökade, vidare förbi Kuggmaren där vi fyllde på vatten och vek om sjökorten och kartorna i en infobod. Jungfruskär, Idön, Aspön, insidan Runmarö, och landade på Jällö, en ganska dålig lägerplats, men vi var rätt nöjda då. Vi var pigga i kroppen hela tiden och vi var på resande fot i nästan 12 timmar, men det funkade jättebra. Rekord i dagskm för både mig och Erik! 😉


Erik

Lördag, Jällö-Norråva 20km.
Vi hade lite ont i kroppen på morgonen, men det soliga vädret hade återvänt, dock med lite ostlig blåst. Vilket inte var så dumt med tanke på att vi skulle västerut. Så med god medvind och värme lämnade vi denna fina skärgård som vi bara sett småbitar av för att återvända till skåne. Men vi kommer tillbaka, vi fick verkligen mersmak. Och det kan gott vara några fler plusgrader i vattnet!


Pia

Lite märkligt att så få från BKK hängde med på deras tur?! Jag menar de måste ju ha suktat efter att paddla efter att isen legat så länge. Och en mjukstart med vandrarhem borde ju vara perfekt som säsongsstart?
Eller så tyckte kanske de över 1000 medlemmarna att det är fusk att bo på vandrarhem? Men det kan oxå varit så att skåningarna skrämde bort dem?! 😉 Extra roligt var att Henkan hängde med, han är oxå skåning egentligen, det var Henrik och Erik som byggde kajaker för några år sedan.

Under turen använde vi oss Tyvekkartor och sjökort, de är ju såå himla smidiga! Jag hade terrängkartan på min kajak och Erik sjökorten. Suveränt att ha med båda delarna!

En höjdartur! Stockholms skärgård är ju gigantisk!
Vi har bara nosat på en liten del. Vi lär garanterat komma tillbaka.
Ett medlemsskap i Skärgårdsstiftelsen känns som en god sak. Är du inte medlem än så bli det, de gör mycket gott i en ganska hårt åtsatt skärgård. Vi var medlemmar sen tidigare, men till nästa gång köper vi deras servicemärke oxå.

Färdspår från turen kan ses i Google Earth med hjälp av denna fil eller som en GPX.

Kommentarer är stängda.