Byggdag 23, 2003-11-29.
Jag hade inte så mycket tid att spendera i garaget idag men jag tänkte åtminstone förbereda för morgondagens planerade ribböjning. Därför tänkte jag fixa en låda att ånga ribborna i. Jag hade tyvärr shoppat en för liten frigolitskiva till ånglådan. Så det kom jag inte så långt med.
Så jag började i stället med jiggen kring vilken man ska förböja ribborna kring. även här saknade jag en del material, skruv och läderrem, så det blev också bara påbörjat. Inte så mycket till framgång alltså men jag har hela dagen på mig i morgon…
Byggdag 24, 2003-11-30.
Nu var det alltså dags för att fixa ribbor…
Med hjälp av Camilla så fixade vi en rejäl ånglåda samt gjorde färdigt böjjiggen.
Ånglådan är alltså en stor frigolitlåda klädd med aluminiumfolie på insidan. In i ena änden av denna leder jag ånga från en gammal kaffepanna som jag köpt på Myrorna. Kaffepannan har jag satt på Triangaköket. Sedan får ribborna ligga där inne i värmen. Jag har nyttjat en kökstermometer för att kolla temperaturen.
Jag började med en testribba och två riktiga. De låg i lådan en kvart och sedan var det dags för böjning.
Det gick inte bra! Testribban lade jag i tidigare och den funkade fint. Den första ribban sprack lite på ena sidan och ribba två sprack rejält. Skittrist!
Jag fick aldrig upp temperaturen till mer än 80 grader i lådan och det beror säkert på att lådan är så pass stor.
Åter till ritbordet alltså…
Verksamheten avbröts och vi for iväg på bassängträning med Linköpings kanotklubb i stället – det var klart roligare!
PS. Jag har sökt runt en del på QajaqUSA och mina funderingar är som följer:
* Det råder delade meningar kring hur länge ribborna skall ångas men de borde nog vara varmare än 80 grader.
* Frågan är om mina ribbor är sågade på rätt håll, det gäller att fibrerna ligger rätt.
* På träkursen har det gjorts ett par svepaskar och då kokade man fanéren. Kanske vore det enklare än min stora ånglåda, åtminstone så får man ju upp temperaturen.
Just nu är det bara att experimentera vidare. Det värsta som kan hända är att jag får köpa nytt material. Klart trist att köra fast såhär…
Byggdag 25, 2003-12-06.
Efter en blåsig natt och dito morgon så kan man konstatera att det kan vara en rätt bra dag att vara i bygglokalen. Efter lite juljäkt på stan så påbörjade jag nästa variant av ribböjarutrustning.
Jag började med att fixa färdigt den nya jiggen för böjning. Denna gång hade jag en riktig läderrem och skippade att skruva ihop den utan nyttjade i stället några tvingar. Smidigare både att bygga och justera.
Nu skulle megalådan krympas! Nicke hade lite gamla stuprör så jag kapade en lagom lång bit av det så att det skulle bli en mindre volym att värma upp. Ribbvärmare 2.0:
Med hjälp av denna fick jag fortare upp temperaturen. Temperaturen fastnade dock på 85 grader – suck! Enligt tips jag fått bör det vara näst intill 100 grader.
Jag provade på lite skräpbitar av ribbvirket och visst går det att böja men det är knappt. Nog för idag och åter till ritbordet – igen!
Byggdag 26, 2003-12-07.
Jag har kört med Triangaköket och eftersom det inte är så varmt i garaget så blir inte effekten på gasbrännaren så hög. Dags att elektrifiera!
Innan affärerna öppnade så passade jag på att hyvla ner ribborna till rätt bredd. Eftersom de svällde av att ligga i blöt så hade jag ju tidigare slipat ner ändarna så att de gick i ribbhålen. Men jag hade ju tid och det måste vara bättre med plana sidor på ribborna än en kant där det bara lär spricka.
Jag for och shoppade en kokplatta och la på lite extra isolering på stupröret och vips hade vi ribbvärmare 2.1:
Med denna variant gick det klart snabbt att få upp temperaturen men jag vann bara en grad! Så beslutet var enkelt: Nu ska ribborna kokas!
åter till förrådet av stuprör… Jag skar upp en bit och böjde ut den för att få en avlång form att koka i. I ändarna bankade jag upp plåten så att det skulle bildas en kant. För att den skulle ligga bättre på kokplattan så bankade jag ut plåten på mitten. Nu hade jag inget städ utan bara en huggkubbe och ett par plank så det blev ju inte så värst plant. För att inte färgen på röret skulle ligga direkt på kokplattan slipade jag bort den med slipcylindern på borrmaskinen. Detta fick bli ribbvärmare 3.0. Jag kunde snabbt konstatera att den var kass! Den var ju som sagt inte precis plan och det blev ett och annat konstigt ljud från kokplattan. Jag orkade inte ens ta ett kort på eländet.
Camilla tipsade om möjligheten att köpa en balkonglåda i galvaniserad plåt. Så det var bara att åka iväg igen. Nu är det ju inte säsong för balkonglådor så jag hade ingen framgång på den fronten. Däremot hittade jag en U-balk i tunn plåt på en byggfirma så den fick det bli. Lite mer plåtslageri så hade jag ribbvärmare 3.1 klar:
På bilden har jag nyttjat locket från ribbvärmare 1.0, megalådan, samt ett par handdukar som lock. Efter ett tag kom tempen ute i kanten upp till över 90 grader. Så jag tog ytterligare en provbit och kollade lite hur mycket tid som kunde vara lagom. Det hela slutade med att jag kokade ribborna i 30 minuter. Då kryper faktiskt temperaturen upp till 99 grader! Tjosan!
Nu kom jag i alla fall framåt. I princip alla ribborna småspricker men jag lyckades slipa ner några av dem till osprucket virke. Det var dock några som gick av. Så nu sitter 8 ribbor på plats och jag har knäckt tre… Dessutom är det åtminstone en ribba som jag skulle vilja byta ut eftersom formen inte blev så bra. Några är lite tunna på grund av slipning, så vi får väl se. Men så länge de är nåt så när dugliga så får de sitta kvar. Förhoppningsvis går det bättre framöver och då kan jag ju bestämma mig för vilka jag vill byta ut sen.
Jag tror det hade fungerat klart bättre med färskt virke sågat på rätt sätt. Vi får se om jag blir nöjd med slutresultatet. Jag kommer nog att kolla upp med lite brädgårdar vad man skulle kunna få tag i. Om inte annat vore det intressant att göra ett prov. I vilket fall så går det ju framåt – inte fort, men framåt!